Enligt rapporten om Future Trends of Hydrogen Energy som släppts av International Hydrogen Energy Commission kommer den globala efterfrågan på väteenergi att tiodubblas till 2050 och nå 520 miljoner ton år 2070. Naturligtvis involverar efterfrågan på väteenergi i alla branscher hela industriell kedja, inklusive väteproduktion, lagring och transport, vätehandel, vätedistribution och användning. Enligt Internationella kommittén för väteenergi kommer produktionsvärdet för den globala vätgasindustrikedjan att överstiga 2,5 biljoner US-dollar år 2050.
Baserat på det enorma användningsscenariot för väteenergi och det enorma industriella kedjans värde, har utvecklingen och användningen av väteenergi inte bara blivit en viktig väg för många länder att uppnå energiomvandling, utan också blivit en viktig del av den internationella konkurrensen.
Enligt preliminär statistik har 42 länder och regioner utfärdat väteenergipolitik, och 36 länder och regioner förbereder väteenergipolitik.
På den globala konkurrensmarknaden för väteenergi, inriktar sig tillväxtmarknadsländer samtidigt på grön väteindustri. Till exempel anslog den indiska regeringen 2,3 miljarder US-dollar för att stödja den gröna vätgasindustrin, Saudiarabiens framtida stadsprojekt NEOM syftar till att bygga en anläggning för produktion av hydrolysväte för vattenkraft med mer än 2 gigawatt i sitt territorium, och Förenade Arabemiraten planerar att spendera 400 miljarder US-dollar årligen på fem år för att expandera marknaden för grönt väte. Brasilien och Chile i Sydamerika och Egypten och Namibia i Afrika har också meddelat planer på att investera i grönt väte. Som ett resultat förutspår Internationella energiorganisationen att den globala produktionen av grönt väte kommer att nå 36 000 ton år 2030 och 320 miljoner ton år 2050.
Utvecklingen av väteenergi i utvecklade länder är ännu mer ambitiös och ställer högre krav på kostnaden för väteanvändning. Enligt National Clean Hydrogen Energy Strategy and Roadmap som utfärdats av US Department of Energy, kommer den inhemska efterfrågan på vätgas i USA att stiga till 10 miljoner ton, 20 miljoner ton respektive 50 miljoner ton per år 2030, 2040 och 2050. Under tiden , kommer kostnaden för väteproduktion att sänkas till 2 USD per kg 2030 och 1 USD per kg 2035. South Koreas lag om främjande av vätgasekonomi och vätesäkerhetshantering lägger också fram målet att ersätta importerad råolja med importerad väte till 2050. Japan kommer att revidera sin grundläggande väteenergistrategi i slutet av maj för att utöka importen av väteenergi, och betonade att måste påskynda investeringar för att bygga en internationell leveranskedja.
Europa gör också kontinuerliga satsningar på väteenergi. EU:s Repower EU-plan föreslår att man ska uppnå målet att producera och importera 10 miljoner ton förnybart väte per år till 2030. För detta ändamål kommer EU att tillhandahålla finansieringsstöd för väteenergi genom flera projekt såsom Europeiska vätebanken och Investeringen Europaplan.
London – Renewable Hydrogen kan säljas för mindre än 1 euro/kg enligt bankvillkor som publicerades av Europeiska kommissionen den 31 mars om producenterna får maximalt stöd från European Hydrogen Bank, visade ICIS-data.
Banken, som tillkännagavs i september 2022, syftar till att stödja väteproducenter genom ett auktionsbudsystem som rangordnar budgivare baserat på priset per kilogram väte.
Med hjälp av innovationsfonden kommer kommissionen att anslå 800 miljoner euro till den första auktionen för att få stöd från Europeiska utvecklingsbanken, med subventioner som är begränsade till 4 euro per kilogram. Vätgasen som ska auktioneras ut måste följa Renewable Fuels Authorization Act (RFNBO), även känd som Renewable Hydrogen, och projektet måste nå full kapacitet inom tre och ett halvt år efter det att finansieringen mottagits. När väteproduktionen startar kommer pengar att finnas tillgängliga.
Den vinnande budgivaren får sedan ett fast belopp, baserat på antalet bud, under tio år. Budgivare kan inte ha tillgång till mer än 33 % av den tillgängliga budgeten och måste ha en projektstorlek på minst 5MW.
1 euro per kilo väte
Nederländerna kommer att producera förnybart väte från 2026 med hjälp av ett 10-årigt köpavtal för förnybar energi (PPA) till en kostnad av 4,58 euro/kg på en projekt break-even-basis, enligt ICIS:s bedömningsdata den 4 april. För den 10-åriga PPA-förnybara vätgasen beräknade ICIS återvinningen av kostnadsinvesteringen i elektrolysatorn under PPA-perioden, vilket innebär att kostnaden kommer att återvinnas i slutet av subventionsperioden.
Med tanke på att vätgasproducenter kan få en full subvention på 4 euro per kg, betyder detta att endast 0,58 euro per kg väte behövs för att uppnå kapitalkostnadstäckning. Producenterna behöver då bara debitera köparna mindre än 1 euro per kilogram för att säkerställa att projektet går i balans.
Posttid: 2023-apr-10